|
Resultat från fiskgjuseinventeringen
|
| Sveriges Ornitologiska
Förening -SOF- genomför numera varje år s.k. riksinventeringar av
någon särskild fågelart vars förekomst man vill få mer exakt klarhet
i. I Värnamo och Gnosjö kommuner är det Värnamo Fågelklubb som
organiserar inventeringarna. Tidigare år har arter som brun kärrhök,
berguv och svarthakedopping m.m. varit i fokus, men i år gällde det
alltså fiskgjusen. År 2002 är det skrattmåsen som står på tur.
I hela landet beräknas cirka tre tusen par häcka, ungefär lika många som i den europeiska delen av Ryssland. I Europa totalt beräknas populationen till 8-9000 par. Det gör vårt land till ett av Europas verkliga hotspots för arten. I Skandinavien häckar gjusen företrädesvis i träd, oftast i sjöars närhet eller i en myrkant. På andra håll i världen (för arten är i stort en kosmopolitisk sådan) är häckningar på klippor eller direkt på marken vanliga! Födan begränsas till nästan enbart egenfångad fisk, eller ovanligare, fiskkadaver. Vi i Värnamo och Gnosjö kommuner har en ganska god stam av gjuse. Tidigare har jag själv uppskattat vårt bestånd till 35-40 par i våra kommuner, baserat på publicerade årsrapporter, egna obsar och intervjuer. I år hoppades vi få en bekräftelse på huruvida den siffran håller eller inte. Efter att alla inventerare har lämnat in sina rapporter, kan vi räkna till 20 lyckade häckningar i vårt område i år. Härtill ska man betänka att den sjörika norra delen av Gnosjö kommun har stått utan inventerare, och att ett okänt antal skogshäckningar säkert förblivit oupptäckta. Däremot har det inte saknats indicier på att sådana häckningar har förekommit. Kanske är det så att gjusen numera i högre grad väljer att bygga sina bon i skog i takt med det ökande friluftslivet i sjöarna? Men man kan nog ändå dra slutsatsen att fiskgjusen har minskat i antal de senaste decennierna. Som stöd för detta finns inventeringar från en god fiskgjusesjö under åren 1975-83 att jämföra med. (Per Petterson i mejl). I en annan välinventerad sjö tycks antalet häckande gjusar ha minskat från ca 10 par på 1980-talet till årets 7 konstaterade häckningar. Så här efter inventeringens slut summerar vi alltså 20 säkert lyckade häckningar. För att uppskatta vårt totala bestånd, kan vi addera några par som inte följdes upp tills man kunde konstatera den förmodade häckningen. Ytterligare att områden förblivit oinventerade samt att de förmodade skogshäckningarna i stor grad har förbisetts. Om man ska våga sig på en gissning om det verkliga beståndet, drar jag till med en uppskattning om ungefär 30 par. En klar minskning från min gamla uppskattning på 35-40 par alltså, men en siffra som väl speglar den dokumenterade nedgången i de två välinventerade sjöarna. Ett stort tack riktas till samtliga som har varit ute i sommar och inventerat fiskgjuse. Lars P |