Holken 2006 - notiser
Hämta egen artlista (31/12): Artlistan hämtar du hem genom att högerklicka på filen nedan, välja "Spara mål som" och mapp i din dator. Listan kan kanske användas på flera sätt, men det vanligaste är nog att notera första datum som arterna ses. Skriv månadsnamnet med de tre första bokstäverna så summeras de automatiskt. Taxonomin är enligt SOF:s senaste rekommendationer, dvs. andfåglar och höns först.

Artlista.xls

 
Sparvhöken vid fågelbordet är ett fynd! (9/12): Även om man kan tro annat när man tittar ut genom fönstret, så räknas månaderna december, januari och februari fortfarande som vintermånader. Under denna period vill vår regionala rapportkomité gärna få in rapporter av ett antal arter som vi normalt kanske inte reflekterar så mycket över. Kanske hör man en rödhake sjunga till i grannträdgården på morgonkvisten eller en sparvhök svävandes över stan under shoppingrundan. Skriv därför gärna in bl.a. följande arter på "Obsboken": Storskarv, Duvhök, Sparvhök, Järnsparv, Rödhake och Dubbeltrast. Generellt kan man säga att om du tycker att din observation är intressant, finns det säkert andra som tycker det samma. Så vår devis får bli: Rapportera mera!

 
Bruna kärrhökar i Afrika (6/12): Avdelningen för Zooekologi på Ekologiska institutionen i Lund arbetar bl.a. med flyttningsmönster hos olika arter. För närvarande är Roine Strandberg i Västafrika för att försöka återfinna satellitmärkta bruna kärrhökar samt forska på deras övervintringsstrategier. En intressant detalj han har konstaterat är övernattningsbeteendet. Liksom glador har de gemensamma nattplatser där hundratals kärrhökar kan samlas. En dagbok med hans rapporter finns på Zooekologins hemsida >>

 
Svart eller strimmigt solrosfrö? (24/10): 25 kg solrosfrö kostar på EKO 125 kr, hos Granngården 199kr! Båda säljer Hammenhögs, men i EKO:s säckar är det iblandat svarta frön men hos Granngården rent strimmiga. Vill man lära mer (eller bli mer förvirrad) om dessa frön kan man läsa dessa disskusioner:

http://www.sofnet.org/index.asp?lev=2612&typ=1

http://www.kustobsar.se/forum/forum.asp?postid=400

 

Fenologirekord (12/10): Som tidigare förutspåddes har den varma hösten lett till ett flertal nya fenologirekord. En juvenil brun kärrhök och en spovsnäppa vid Kävsjön den 10:e och en stenskvätta vid Osudden den 8:e är de senaste exemplen. Inför helgen kan det vara läge för rekord för t.ex. fiskgjuse och forsärla. Och än finns det stenskvättor kvar.
Läs hela listan för höstens fenologi >>

 

World Birdwatch 7-8 oktober (2/10): Vartannat år arrangeras den här världsomfattande fågelskådarhelgen. I år ligger fokus på Important Bird Areas - IBA. I vår närhet är det Kävsjön med Store Mosse och Draven som är officiella IBA. Rapportera därför alla dina observationer från dessa (och andra) områden till Svalan. Läs mer på SOF:s hemsida >>

 
Kärrhökstider (4/9): Med läge för en eventuell ängshök/stäpphök vid Kävsjön kan det vara bra att fylla på ev. kunskapsluckor. Vid Falsterbo har två individer orsakat debatt på Svalan. Öppna gärna länkarna i olika fönster och jämför fåglarna bredvid varandra!
Juv ängshök på två olika bildserier: >>1  >>2
Juv stäpphök >>

 
Länskartan på nätet (20/8): Söker du kartor över Sveriges län där man kan mäta avstånd, beräkna arealer, se reservat, djur- och växtskyddsområden, skriva ut eller kopiera valda delar mm? Surfa då till Länsstyrelsernas kartservice; www.gis.lst.se. Där finns dessa och många fler möjligheter. Du väljer själv skala och hur mycket information du vill ha med. Ladda ner GIS-data för de delar du är intresserad av och därefter är det bara att börja skapa!

 
Skärsnäppa - en raritet i inlandet (4/8): Skärsnäppan var en oväntad men välkommen ny art för VäFk och blir den 266:e arten som noterats i rapportområdet. Arten är en tung raritet i Götalands inland och i F-länet finns sedan tidigare endast fyra fynd. Samtliga är från Vättern och vinterfynd; 2 ex Jönköpings hamn 27.2 1965, 1 ex Visingsö 2.12 1988, 1 ex Abisko 5.1 2003 och 16 ex str S Domsand 5.1 2003. Men även för kustskådaren är skärsnäppan ovanlig under sommaren. En sökning på Svalan ger endast ett tiotal fynd genom åren i augusti.
Kombinationen fina vadarstränder vid Kävsjön och regn under natten visade sig återigen ge utdelning. Den 4:e oktober 2003 hade vi ett liknande läge vilket den gången fick ner en tuvsnäppa. Den sträckte vidare på eftermiddagen när vädret klarnade. Så länge stannade tyvärr inte skärsnäppan, några timmar efter att regnet hade slutat drog den vidare.

 
Kungsörn live - flygga ungar (2/8): Båda ungarna har sedan ett par veckor lämnat boet. Det första ägget lades runt den 22 mars och kläcktes 2 maj, minst 41 dagar krävdes därmed för ruvningen. Ungen lämnade boet på morgonen den 16 juli, dvs 75 dagar efter kläckningen. Unge nummer två kläcktes två dagar senare och lämnade boet den 19 juli. Från äggläggning till flygfärdig örn krävdes det därmed minst 116 dagar. 
All information om häckningen: Läs mer>>

 
Fjällabb - Ny art för VäFK.s verksamhetsområde! (8/7): Göran Björnhag, Uppsala, har sin sommarstuga i Tovaryd utanför Bredaryd. Där vistas han under flera sommarveckor varje år. Under förra sommarvistelsen den 14:e augusti, alltså 2005, kom katten hemdragandes med något lite utöver det vanliga. Göran blev inte riktigt klok på vad det var, men tog en serie bilder och fick sedermera hjälp av en bekant med bestämningen. Det visade sig vara en ung fjällabb! Att katten lyckades ta labben är i sig inte så konstigt. Vinddrivna labbar vid kusten uppträder ofta tamt och är ibland utmattade efter oväder.

Några få fjällabbsfynd görs varje år uppe vid Vättern i augusti-september, men detta är det första i södra länsdelen. Först i år blev klubben uppmärksammad på fyndet tack vare "Svalan" och blir VäFK:s 266 art. För övrigt gjordes ju inga förstafynd under 2005.

Bilder på den förolyckade fjällabben finns här!

 

 

"Man måste vidga sina vyer" uttalades i Stig Grybes monolog "Fågelskådaren"! Är det dags att ta ett steg till? Allt fler skådare sneglar i större utsträckning än förut på annat än just fåglar. Bo Söderström har kommit med en utmärkt fälthandbok om Sveriges dagfjärilar. I pedagogiska foton hjälper han nybörjaren att hitta kännetecknen som skiljer arterna åt. Liknande arter finns på samma uppslag, och med en liten tabell får man snabbt en uppfattning om på vilka tider under sommaren som fjärilen är ute och flyger. Boken har ett litet format, till skillnad mot Nationalnyckeln, och följer lätt med ut i fält. "Svenska fjärilar" har hårdtestats av några medlemmar under försommaren, och kan varmt rekommenderas.

 
Bevarandeplan för Store Mosse (4/7): Bevarandeplanen ska beskriva vilka värden som finns i området och vad som krävs för att bevara dem. I det ingår även att beskriva eventuella skötselbehov och vad som kan skada/hota värdena i området. Ett första utkast till planen finns på länsstyrelsens hemsida.

Skogsbranden som utbröt under måndagen i nationalparken har för övrigt drabbat vår vinterverksamhet kring örnarna. Båda gömslena har brunnit ner men utfodringsbordet klarade sig, förmodligen tack vare den frodiga grönskan runt det.

 
Ägretthäger på Färjans ö (25/6): Under eftermiddagen gjordes det första fyndet av ägretthäger i Vidöstern. Sven Lindahl hade planerat en lugn båttur med fika i Gorrsundet. Där stod ägretthägern vilket orsakade en rask återfärd för att hämta tubkikare och kamera. Hägern samarbetade måttligt och vistades gärna inne bland vassen strax SO om Gorrsundet. Men med tålamod kom den fram och flög även ett par rundor när passerande båtar kom för nära.

Detta är sjunde fyndet av ägretthäger i vårt område (och Ljungbys första). Kävsjön dominerar med 5 fynd från -82 till augusti -02. Samma år sågs även en individ 9/5 vid Södergårdsviken och senare samma dag vid Kätteln utanför Rydaholm.

 
Busksångare vid Ryssby (21/6): I söndags morse (18/6) upptäcktes en busksångare utanför Ryssby, O om Ljungby vilket är det andra fyndet i Ljungby k:n. Arten är aldrig observerad i vårt rapportområde så ett besök är väl motiverat. De senaste kvällarna har den börjat sjunga efter 23:30. En inspelning gjordes under natten och finns i två mp3-versioner, en kort (1,18 min) och en längre (2,22 min)

Busksångare (1,2 Mb)
Busksångare (2,2 Mb)

Vägbeskrivning: Från Ljungby väg 25 mot Växjö. Vid Ryssby vägen norrut mot Hörda. Stanna vid andra dungen på höger sida (ca 500 m från vägskälet).

 
Riksinventeringsarter 2006 (16/6): SOF har valt två vattenanknutna arter till årets riksinventering; silltrut och storskarv. Det är förstås storskarven som är aktuell att inventera i vårt område. Årets räkning är f.ö. gemensam för hela Europa. Kända häckningslokaler ska förstås besökas men kanske finns det även storskarv på andra håll i rapportområdet. Observera att även misslyckade häckningar bör rapporteras.

En fyllig beskrivning av inventeringen finns i den här Excel-filen på SOF:s hemsida >> Läs mer

 
Flodsångare i Gallnås (2/6): Förra sommarens ketchupeffekt med tre flodsångare fortsätter. Den här flodsångaren är i ordningen nummer 8 i statistiken. Tidigare fynd är från -90, -92, -98, -99 samt -05 (tre fynd). Arten är talrikare i norra länsdelen (något som f.ö. gäller de flesta nattsångarna). En fin bild från Jönköping ligger på Svalan (Gå dit >>). Locustellasångarna verkar trivas ute i Gallnås i år; den 8/5 satt en tidig gräshoppsångare där. 

Flodsångare i Sverige senaste sex åren

 
Dramatik i Kungsörn Live (30/5): Den finska webbhäckningen håller hög klass vad det gäller dramatiken! I mitten på maj hade de gamla fåglarna svårt att skaffa föda till ungarna och runt den 12:e försvann honan "Aino". Under flera dagar kunde inga byten ses vid boet och den 15:e beslöts att kolla ungarnas tillstånd som visade sig vara kritiskt. De plockades därför ner (vilket var tur då det snöade på kvällen!) Under de kommande fyra dagarna matades ungarna och återfick hull och hälsa. Under den här tiden besökte hannen, Väinö, det tomma boet varje dag. Men på morgonen den 18:e satt även Aino där och en snabb expedition återbördade ungarna till boet. Livet för örnarna har därefter återgått till de normala och på de senaste bilderna kan framväxande vingpennor anas på de cirka 4 veckor gamla ungarna. 

 
Enfotad trana lever på hoppet!

På en av de nysådda åkrarna vid Tånnö pickar en trana efter föda. Inget konstigt med det; Tranan har ju blivit en vanlig fågel som ofta ses längs vägarna utanför tätorten. Kring Värnamo ligger just nu många tranpar och ruvar sina reden                                        Men vid en närmare titt skiljer sig just denna trana från andra.  Höger tars (underben) är av mitt på, och en fot saknas således. Fågeln står stilla på samma ställe och pickar längre än vad tvåbenta gör.

 (14/5)

När den ska förflytta sig någon meter får den göra ett enbenshopp och ta vingarna till hjälp för att hålla balansen.                                                                                Den funktionshindrade fågeln tycks ha anpassat sig tillräckligt bra för att överleva, men en del frågor väcks förstås.                                                                                     Hur blev den av med sin högra fot? Några alternativ ter sig inte helt osannolika: (1) Tranan har trampat i en rävsax eller fälla, men har lyckats slita sig loss med livet i behåll men utan fot. Dylika anordningar är ju förbjudna (eller?) men kanske fortfarande används i de länder tranan har besökt under sin flyttning till Spanien eller nordafrika. (2) Någon skjutglad jägare i t.ex. Pyrenéerna har missat det dödande skottet men träffat benet. All slags flyttfågel jagas tyvärr i passen genom bergskedjan. (3) En räv eller annat rovdjur har lyckats smyga sig på tranan under natten och vägrat släppa taget innan benet gått av. Fler alternativ finns kanske, men vi får aldrig veta.

Hur går det nu för fågeln? Klarade den trandansens yviga krumbukter i våras, eller fick den vara panelhöna på åskådarplats? Svaret får vi kanske framåt sommaren, när tranorna kommer fram med sina ungar.

 
Genväg till Blådöpet (12/5): De senaste åren har ett besök vid Blådöpet inneburit en vandring från Lövö till holmen med bänken. Där finns ett bra fågelliv, men man sitter två km från de centrala delarna av Blådöpet och får därmed endast ta del av periferin. Håkan Söderbergs inventering 2003 (Fåglar i Värnamo 2003) visade vad det går att finna i de sällan besökta delarna, då han kunde konstatera bl.a. både häckande ängshök och spelande kärrsnäppa. En orsak till att det inte blir så många besök hit, är den tidskrävande och strapatsrika vandringen för att ta sig ut över tuvorna via Kittlakull och leden mot Lilla Lövö. Men nu finns en genväg som underlättar betydligt. Är du intresserad av att komma ut till Blådöpet via denna ska du höra av dig till Kent Öhrn eller Lars Petersson.

 

Ryska mindre sångsvanar vid Osudden (25/4): Lagans mynning vid Osudden gick upp sent våren 2006. Detta faktum hade det goda med sig att chansen för fina obsar på lite exklusivare arter ökade. Så var fallet den 6:e april, då en flock på 24 mindre sångsvanar rastade på iskanten under ett par morgontimmar mindre än 100 meter ut från piren. Vid närmare granskning befanns tre fåglar vara märkta med gula ringar på vänster tars. Numren på ringarna rapporterades via "nätet" till berörda märkare, och efter några veckor kom det svar. Det visade sig att ett engelskt forskarlag hade varit uppe på den ryska tundran, närmare bestämt vid ishavskusten rakt söder om Novaja Zemlja under sommaren 2003 och märkt svanar. "Våra" tre svanar blev märkta i augusti 2003 som årsungar, och har sedan tillbringat vintrarna i Holland där kanske upp till 10000 fåglar övervintrar. I hela västeuropa, i ett bälte från Danmark, Nordtyskland över till Brittiska öarna och norra Frankrike, övervintrar totalt ca 20000 fåglar. 

 

 
Föreläsning om Nationalnyckeln (13/4): Martin Holmer, illustratör, och Christer Engström, chefredaktör, föreläser om Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna - dagfjärilar. Nationalnycklen är det för Sverige unika bokverk som i ord och bild ska presentera växt- och djurlivet i vårt land. Sammanlagt över 100 volymer ska beskriva alla de över 50 000 flercelliga organismer som finns i Sverige. Dagfjärilar är den först utgivna volymen.

Måndag 24 april kl. 18.30 i Kulturhuset Cupolen, Biblioteket. Fri entré.

 

Kungsörn live! (7/4): I Finland har man placerat ut webbkameror vid ett kungsörnsbo och sänder bilder dagligen därifrån. Två ägg är lagda, det första lades 22 mars, och kläckning är beräknad till cirka 4 maj. Det här kan man följa på http://www.panoraama.com/live/maakotka/ (Välj "Nest 1" i översta menyn.)
Vandringspris i klubben (29/3): Klubben går in på sitt 15:e verksamhetsår. Det vill vi i styrelsen uppmärksamma genom att införa ett vandringspris. Priset, en tavla av Lars Jonsson, är som namnet säger tänkt att få pryda en vägg hos den som har stått för årets fågelobservation. Motivet är givetvis småspovar som ju är klubbens logotyp. Mer info om priset på Tävlingssidan. 
Inventera skogshöns (27/2): Länsstyrelsen ansvarar för en inventering av våra skogshöns i vår. Denna gång handlar det inte om att bevaka spelplatser utan att göra en valfri linjetaxering. Metoden är föreslagen av Artdatabanken och går ut på att längs rutter räkna antalet individer (linjetaxera) av skogshönsarterna tjäder, orre och järpe. Denna metod är dock ännu inte testad. Syftet med detta projekt är just att testa denna metod i södra Sverige och Länsstyrelsen i Jönköpings län ansvarar för metodtesten. Det finns inga förutbestämda rutter, utan man väljer själv var man vill gå. För att metodtesten ska bli så bra som möjligt behövs rutter som är valda både i områden med känd förekomst av skogshöns och i områden där man inte känner till statusen för skogshöns. Inventeringar ska göras minst en gång för var och en av de tre inventeringsperioderna (10 – 31 mars, 15 apr – 5 maj resp. 20 maj – 10 juni). Inventeringen gör du under de ca 2 första timmarna efter soluppgången. En ersättning utgår i form av milersättning (400:-/ besök förutsatt att man gör besök under alla tre perioderna).
Ruggigt värre (12/2): En kungsörn i sin tredje dräkt har normalt ruggat de flesta av sina täckarfjädrar på vingsidorna. Det ger ett mörkt intryck på håll och den påminner därmed om en örn i 1:a dräkt. I år har vi besök av två ringmärkta "3:or" som definitivt inte följer mallen. Ruggningen kan ju störas pga näringsbrist och med tanke på utseendet hos 034H (ringmärkt i Finland 2003) så måste sommarhalvåret varit tufft. Den ser rejält sjabbig ut och har bl.a. en hel rad mindre täckare nedslitna och dessutom saknas flera mellersta täckare längre in mot ryggen. Det gör att det bildas ett ljust band över vingsidan med en vit "nummerlapp" längst bak. Tack vare det går det att känna igen den här individen på långt håll. Vår andre gäst, 250H från svenska Lappland, har också ett avvikande utseende. Men i dennes fall bildar de nedslitna täckarna 4 till 5 ljusa prickar. Båda tillhör stamgästerna på örnkrogen och har setts varje vinter sedan 03/04. Det finns därmed goda chanser att se de här individerna från gömslet. Fler bilder hittar finns på Medlemssidan.
Kungsörn knep en korp (22/1): Korpar och kråkor försöker ofta göra livet surt för örnarna genom att dra dom i stjärten och på så vis få dom att lämna utfodringen. Inte sällan sitter dom även och äter med örnarna strax intill. Det kan verka dumdristigt men det är sällan örnarna gör ett försök att slå dom. Igår fick dock en korp plikta med livet när en ny kungsörn dök upp på utfodringen. 503K från Dalarna är en liten hanne som från början gav ett obestämt intryck. Den flyttade sig från marken till bordet och till sittplatser i tallarna flera gånger utan att egentligen äta något. Kanske gjorde de ideliga förflyttningarna korparna mindre vaksamma. 503K satt slutligen i tallen närmast bordet och gjorde en ny luftfärd, men den här gången lyckades han slå en korp i luften. De övriga korparna skränade upprört men ingen vågade sig nära för att försöka mobba örnen att släppa taget. Två andra kungsörnar kom direkt fram men 503K försvarade sitt byte och släpade in korpen under en tall där jag förlorade den ur sikte. Efter en halvtimme såg jag 503K sitta i en tall bakom gömslet medan två kungsörnar och en yngre havsörn (troligen den tuffa T020) gjorde upp om resterna. Det blev havsörnen som avgick med segern och kunde försvinna med skrovet.

Det dröjde en timme innan övriga korpar vågade sig tillbaka till utfodringen. Om 503K stannar kvar framöver ska det bli intressant att notera hur korparna bemöter honom i fortsättningen. En liten hanne är kvickare i vändningen än de större honorna och har därmed större förutsättningar att lyckas med korpjakt.

Örnutställning (15/1): På Naturum pågår för tillfället en utställning med foton från utfodringen av Kennet Johansson. Det finns även en hel del statistik om de båda örnarterna samt en film från utfodringen.