|
Svänömaden
2002
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Revirkarteringarna
på Svänömaden i östra delen av Kävsjön omfattar vadare och tättingar.
De utförs (för tredje året i följd) i syfte att
jämföra med liknande inventeringar i slutet av 70-talet. Området
restaurerades 1975 och fick under åren därefter ett uppsving med som
mest 24 revir 1980. I år slutade antalet på hela 37 revir, trots att
vadarna hade problem p.g.a. snabbt ökande vattenstånd i maj. Elva besök gjordes i området mellan
perioden 0421 – 0610 och dessutom gjordes ett par kompletterande besök
i juni/juli för att bl.a. leta omläggningar och lyssna efter dvärgbeckasin
(som har en andra spelperiod vid den här tiden).
Väderläget april - juni April kännetecknades av ett högtrycksväder med stora temperaturvariationer mellan dag och natt under större delen av månaden. Från den 26 skedde en markant övergång till ostadigt väder i hela landet, och flera områden med regn och skurar rörde sig åt norr och nordost under resten av månaden. Det ostadiga vädret fortsatte i början av maj och resten av månaden växlade sedan mellan torrt och varmt väder och kallfronter med regn och kyla. I Sydsverige noterades månadens kallaste nätter vid pingst, då temperaturen i Hagshult sjönk till -3° och -2° den 18 resp 21. I slutet av månaden stannade nederbördsområden upp över södra Sverige och ledde till rikligt med regn. Juni inleddes med soligt och mycket varmt väder. Omkring den 10 trängde en front med delvis kraftigt åskregn in från sydväst och inledde en period med betydligt svalare och ostadigare väder. Mycket varm luft fördes den 17-18 upp mot sydost och medförde kraftig åska i gränsområdet till svalare luft över västra Götaland. Resten av månaden dominerades av lågtryck där särskilt de sista dagarna blev nederbördsrika. (SMHI). Resultat Gulärlans markanta ökning med en tredubbling jämfört med 2001, står i en klass för sig i årets resultat. Arten är beroende av en god avbetning och får betraktas som en karaktärsart för den välhävdade fuktängen. Under åren 2000 och 2001 betades maden av 8 resp. 15 djur och under 2002 släpptes 21 djur på området. Med det ökade betestrycket har strandmarkerna blivit ordentligt avbetade vilket gulärlan svarade direkt på. Även ängspiplärkans dryga 50%-iga ökning kan förmodligen härledas till detta.En nykomling noterades då en trädgårdssångare höll revir i sydöstra hörnet av maden. Där återfanns även årets trädpiplärka och lövsångare. Maden övergår gradvis till skog i detta område och små, lågt bevuxna, dungar attraherar framförallt sångarna. Samtliga är dock kantrevir, där huvuddelen av sångaktiviterna har registrerats inom området.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vädret var under årets inventering i högsta grad svängigt. Efter en blöt senvinter inleddes april med en längre torka. Första halvan av maj sjönk vattnet tillbaka och ett, jämfört med tidigare år, normalt vattenstånd rådde vid vadarnas häckningsstart. Men sedan kom regnen och vattnet steg raskt på maden, vilket framförallt drabbade grönbenorna. |
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Enstaka par flyttade närmare fastmarken vid skogen
och gjorde där lyckade omläggningar. Enkelbeckasinerna är svåra att beräkna och sex par
får betraktas som en miniminivå.Trots flera sena kvällsbesök hördes ingen
dvärgbeckasin i år, men desto mer glädjande var två dubbelbeckasiner som
spelade på kvällen den 13 maj. Arten, som häckade vid Kävsjön i början
av förra seklet, hördes även under några kvällar för två år sedan.
Observationer av spelande fåglar på våren ökar i södra Sverige och
kanske håller arten på att återbesätta gamla häckplatser (se Vår
Fågelvärld nr 6 2002).
Årets 37 revir är ett mycket bra resultat jämfört med de bästa åren under 70-talet. Tättingarna står för en stor del av ökningen och är väl etablerade på maden. Framför allt lockas de av det torrare området i den västra delen. Det väl utförda betet är redan nämnt som en förklaring och en annan är väderleksskillnaderna. Vädret var nederbördsrikt under karteringarna i slutet av 70-talet, vilket gav låga siffror för framförallt vadarna. En önskan om en blötare april-maj för att kunna göra en mer likvärdig jämförelse kvarstår därmed. Årets goda avbetning i kombination med en fin betesputsning i oktober har hursomhelst lagt grunden för ett mycket intressant 2003 på Svänömaden. Kent Öhrn
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||